Kommentarer

Du måste vara inloggad för att få kommentera

Stängd för fler kommentarer

Planprocessen för att ta fram en detaljplan

Här kan du se de olika stegen i processen för att ta fram en detaljplan. En detaljplan reglerar bland annat bebyggelse, gator, parker och natur. Kommunens planläggning syftar till att lägga fast den framtida användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanekartan med dess bestämmelser är en juridiskt bindande handling.

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen (PBL) lägger stor vikt vid att planprocessen skall vara demokratisk och att planarbetet skall drivas med stor öppenhet så att alla kan ta del av pågående planering.

Planprocessens steg

Vid framtagande av en detaljplan kan kommunen välja mellan standard-, utökat- eller samordnat förfarande. Under vissa förutsättningar är det möjligt att tillämpa ett begränsat förfarande. I normalfallet använder kommunen sig av standardförfarande.

Program

För att underlätta detaljplanearbetet kan kommunen välja att upprätta ett särskilt program där planens utgångspunkter och mål framgår. Det är kommunen som avgör om ett program behövs. Kommunens bedömning av om det behövs ett program är ett ställningstagande som inte kan överprövas.

Plansamråd

Vår ansvariga handläggare upprättar (gör) det formella förslaget till detaljplanen i samarbete med fastighetsägaren eller den blivande byggherren. Vi skickar ut planförslaget på samråd till berörda sakägare och myndigheter som får lämna synpunkter på förslaget.

Ibland håller vi ett allmänt samrådsmöte. På samrådsmötet presenterar vi planförslaget och allmänheten har möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter.

Samrådstiden är cirka 3 veckor och under den tiden kan den som är berörd lämna synpunkter på planförslaget. Efter samrådstiden upprättar vi en samrådsredogörelse. I den redovisar vi de synpunkter som har kommit in vid plansamrådet och kommenterar om vi kan tillgodose dessa synpunkter eller inte.

Underrättelse och granskning

När ett förslag till detaljplan har varit på samråd och redigerats efter inkomna synpunkter ska det färdiga förslaget, innan det kan antas, vara tillgängligt för granskning under två veckor. Tiden för granskningen får förkortas om alla är överens om det.

Inför granskningen ska kommunen underrätta dem som berörs av förslaget, exempelvis sakägare, boende och övriga som har yttrat sig under samrådet om förslaget till detaljplan.

Underrättelsen ska innehålla information om:

vilket område detaljplanen avser,
förslaget avviker från översiktsplanen,
var detaljplanen finns tillgänglig för granskning,
hur länge granskningen pågår,
till vem synpunkter ska lämnas,
att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen.

Underrättelsen ska anslås på kommunens anslagstavla.

Efter granskningen kan kommunen endast göra mindre ändringar av planförslaget. Om förslaget ändras väsentligt efter granskningen ska en ny granskning genomföras.

Kommunen ska sedan sammanställa de skriftliga synpunkterna från granskningen i ett granskningsutlåtande. Även synpunkterna från samrådet ska inkluderas i granskningsutlåtandet om dessa inte sammanställts tidigare. I granskningsutlåtandet ska alla inkomna synpunkter från granskningen redovisas tillsammans med kommunens förslag med anledning av synpunkterna.

När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka det eller information om var det finns tillgängligt till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

Antagande

Vid standardförfarande beslutar kommunstyrelsen om antagande av detaljplanen.

Vid utökat förfarande beslutar kommunfullmäktige om antagande av detaljplanen.

Överklagande

Efter att kommunen har fattat beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan får beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen. För att någon ska ha rätt att överklaga ett sådant beslut måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot. Den klagande måste även, innan granskningstiden gått ut, ha lämnat skriftliga synpunkter som kommunen inte tillgodosett i planen.

Ett överklagande ska skickas till den myndighet som har fattat beslutet. Klaganden ska därför skicka sitt överklagande till kommunen. Kommunen ska då göra en rättidsprövning. Om överklagandet har kommit in i rätt tid ska det skickas tillsammans med tillhörande handlingar till mark- och miljödomstolen. Har överklagandet skickats direkt till domstolen istället för kommunen, ska domstolen vidarebefordra överklagandet till kommunen med information om vilket datum domstolen tog emot överklagandet. Det är sedan kommunen som ska göra den formella prövningen av om överklagandet kom in i tid.

Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser får överklagas inom tre veckor från den dag då beslutet eller justerat protokoll över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.

Laga kraft

Om inga överklaganden har kommit in "vinner detaljplanen laga kraft", det vill säga börjar att gälla, tre veckor efter antagandet. Detaljplanen är då juridiskt bindande.

Om planen blivit överklagad vinner den laga kraft när överklagandet är färdigbehandlat, om den som överklagat inte får rätt i en högre instans.