Kommunen har skräddarsytt en utbildning i vårdsvenska för undersköterskor och
vårdbiträden, såväl fast anställda som vikarier, i hemtjänst och på äldreboenden.

Rehabiliteringssamordnare och projektledaren Carina Brunnström, som i grunden är sjuksköterska, berättar att upprinnelsen till projektet kom när hon var ute och hjälpte till på en avdelning på ett äldreboende.

– Jag insåg att det var många som inte förstod vad jag sa och att jag hade svårt att förstå vad de sa. Många av dem var utbildade undersköterskor, vilket jag inte kunde förstå hur det hade gått till, säger hon.

Insikten blev att kommunen som arbetsgivare behövde kompetensväxla personal som redan var anställda. Och till det var det inte enbart en språklärare som behövdes. Det behövdes också någon som kunde lära ut vårdsvenska. En erfaren sjuksköterska i kommunen blev på eget initiativ språkhandledare på deltid.

Från praktiska övningar till grammatik

Tillsammans med en språklärare iscensätter språkhandledaren vårdpedagogiska språksituationer för att öva upp svenskan. Till sin hjälp har kommunen också plockat in bland annat pensionärer som figuranter i samtalen.

– En del har haft ont i magen, haft andningsproblem, någon har ramlat ur en säng… och så har deltagarna fått ringa sjuksköterskan och berätta vad som har hänt och så har sjuksköterskan ställt en massa kompletterande frågor. Sedan går man igenom det, säger Carina Brunnström.

Grammatik och dokumentation, både i text och tal, lärs också ut.

– Det är viktigt med prepositioner och tidsangivelser. Har det hänt i dag eller kommer det att hända? Sånt är jätteviktigt i en dokumentation.

"Det här är det bästa jag gjort"

Projektet inleddes i april och slutar i januari nästa år. Antalet deltagare var från början 25. Så här cirka en månad innan slutet är cirka 17 deltagare kvar. En förhoppning från kommunens sida är att vårdbiträdena ska vilja läsa till undersköterska om de blir säkrare i det svenska språket.

– Deltagarna har fått språkutbildning fyra timmar varannan vecka på betald arbetstid. Äldreomsorgslyftet har bekostat vikariekostnader. Vi har också fått pengar från Omställningsfonden, säger Carina Brunnström.

Även medarbetare med svenska som modersmål har nytta av att kollegor blir bättre på att kommunicera, enligt henne.

– Språkförbistringar har lett till konflikter. Det här handlar också om hur en arbetsgrupp mår på ett särskilt boende. De som började kursen klarade inte delegering. I dag har alla fått en delegering i att ge ut medicin — det är en jättegrej.

Carina Brunnström berättar att det initialt fanns en rädsla hos chefer kring hur de, utan att kränka någon, skulle säga till en medarbetare att hon eller han behöver lära sig bättre svenska. För att underlätta tog hon fram ett manus som alla kunde använda. På så sätt fick alla också samma information.

– Cheferna har varit rädda, men få medarbetare har tagit illa vid sig. Den roligaste kommentaren jag fått var en från en kvinna som sa ”jag är så glad att min chef tvingade mig till det här. Det här är det bästa jag gjort någonsin”.

Reportaget är skrivet av Annika Carpman, Dagens Medicin, den 15 december 2022.