Kommentarer

Du måste vara inloggad för att få kommentera

Stängd för fler kommentarer

Mjällådalens naturreservat

Mjällån löper parallellt med väg 331 från sina källdrag i finnskogsområdet Villola uppe i Ångermanland till utloppet i Ljustorpsån i Åsäng i Medelpad. Namnet på ån kommer troligen från "mjäla", som är en vanlig jordart längs dalgången.

Foto: Erik Engelro/Länsstyrelsen Västernorrland

Historia och geologi

I samband med den senaste istidens slutskede för cirka 10 000 år sedan rann av två skäl mycket mer vatten genom Mjällåns dalgång än vad som är fallet idag. Det ena var att Faxälven, som idag rinner samman med Ångermanälven, tidigare hade sitt lopp som isälv genom det som nu är Mjällåns dalgång. Det andra var att vattenföringen då var väsentligt mycket större än Faxälven idag genom allt vatten från den smältande inlandsisen. Detta kan förklara de till synes oproportionerligt mäktiga sedimentavlagringar som fyller dalgången. Den gamla isälven förde med sig mängder med löst material, block och finare fraktioner. Detta kom att fylla det som då var en havsvik i hela sin bredd med sediment i lager på lager. Allteftersom landhöjningen fortskred kom sedan Mjällån och tillrinnande bäckar att skära sig ner i sina egna sedimentavlagringar och skulptera landskapet.

Mjällådalens geomorfologi ger i en liten skala en fullständig representation av de norrländska älvdalarnas landskapsformer och området betraktas av Statens geologiska undersökning (SGU) som en geotop med mycket högt skyddsvärde, även i ett nationellt perspektiv.

Det oreglerade vattnets naturliga vattenföring, i kombination med sedimentära jordarter, innebär en mycket dynamisk miljö med aktiv erosion och sedimentation, ras och skred. Dessa geologiska processer skapar i sin tur förutsättningar för de höga naturvärden vi finner i Mjällådalen.

Flora och Fauna

Sötgräs (NT*) samt strandskalbaggen Bledius littoralis (NT*) är hotklassade arter som kan sägas vara karaktärsarter för området. De har det gemensamt att de är störningsgynnade och att de här har sina i särklass rikaste lokaler i landet.

I de skogar som klär Mjällådalen finns, i kontrast mot nyss nämnda arter, rikligt med svampar, lavar och mossor, som indikerar skogar med lång skoglig kontinuitet. Många av dessa gynnas också av den höga och jämna luftfuktighet som alstras utmed ån. Bland dessa kan nämnas den hotklassade trådbrosklaven (EN*) som ställvis förekommer rikligt. Blackticka (VU*), lappticka (VU*), rynkskinn (VU*), aspfjädermossa (VU*) och doftticka (VU*) är andra exempel på naturskogsarter. Även bombmurkla (VU*) och trolldruvemätare (VU*), karelsk barkfluga (EN*, klotsporig murkla (VU) och glesgröe (VU*) är funna i området. Totalt har mer än 100 rödlistade arter påträffats i området.

Vattendraget är utpekat som nationellt särskilt värdefullt. Ån är starkt präglad av det erosionsbenägna landskap den rinner igenom. Några strömmande och forsande avsnitt med grövre material förekommer, annars dominerar lugnflytande partier med hög sandinblandning. Mjällån utnyttjades som flottled och flottningen upphörde inte förrän 1969. Flottdammar fanns långt upp i vattensystemet, bland annat i Tallåsen, Hornsjön och Habborn. Mjällåns vattenregim är delvis påvekad av reglering genom Eksjödammen som även är ett vandringshinder.

Stora arealer med lämpligt substrat ger bra förutsättningar för lek för havsöring och uppväxtmöjligheterna är goda. Antalet ståndplatser och livsutrymme minskar ju större fisken blir, på grund av den låga andelen större block. Mjällån bedöms därför i första hand vara ett viktigt reproduktionsområde för havsvandrande arter som havsöring, harr och flodnejonöga. Ån bedöms även ha lämpliga förutsättningar för reproduktion av lax och ål.

Kulturvärden

Kultur och kulturhistoriska lämningar, från olika epoker, präglar Mjällåns omgivningar. Fångstgropar, kolbottnar, fäbodställen, igenvuxna kulturmarker, avverkningsstubbar, flottningsrester och kulturstigar minner om att människan i alla tider har tagit tillvara det området haft att erbjuda. Delar av Mjällåns stränder utnyttjades för slåtter historiskt.

Läs mer om Mjällådalen hos Länsstyrelsen i Västernorrland:
Mjällådalen hos Länsstyrelsen Länk till annan webbplats.

Kontakt