Länk till webbplatsens startsida (www.timra.se)
Länk till webbplatsens startsida (www.timra.se)
Lyssna på sidan Lyssna
Dela sidan på facebook

Förebygga avfall

Avfallshierarkin visad som trappsteg för avfallshantering

I Sverige är vi bra på att återvinna. Samtidigt ökar konsumtionen, vilket gör att allt mer avfall produceras.

Avfallstrappan, eller ”avfallshierarkin”, är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur vårt avfall ska tas om hand. Vi ska hantera avfall så högt upp i trappan som möjligt. Varje år slänger vi svenskar nästan 430 kilo avfall per person. Det är ungefär lika tungt som en vuxen älg. Det räcker alltså inte med att återvinna, vi måste kliva längre upp på avfallstrappan. Vilket innebär att återanvända och minimera mängden avfall.

Varje produkt har också ett dolt avfall. Det är avfallet som inte syns när du köper en vara i affären, men som uppstått i fabriken, gruvan och längs vägen till butiken. Idag är det stor skillnad på hur vi konsumerar, alltså hur vi köper saker, och vilken kvalitet saker har. Ofta är prylar billiga, men håller inte särskilt länge. Ska du köpa något nytt kan du ta hjälp av översta steget i avfallstrappan som innebär: köp mer sällan, köp bättre kvalitet och förebygg avfall.

Utmana dina invanda beteenden

Mycket av det vi gör sker på automatik, kanske för att vi är uppväxta med det eller för att vi inte reflekterar över om det går att göra på något annat sätt. Att fundera över hur vi gör saker och varför, kan uppmärksamma oss på att vi kan göra enkla förändringar som sparar både på plånboken och miljön. Kanske till och med ger oss mer tid över för annat. Här kommer tips på förändring av vanliga beteenden idag.

Konsumtion

Många produkters största miljöpåverkan sker redan innan den nått dig som konsument, det dolda avfallet. Allt för ofta är användningstiden väldigt kort innan produkten slängs och blir ett avfall, som sedan även det ska tas omhand. Ett effektivt sätt att minska avfallet och miljöpåverkan är helt enkelt att konsumera mindre. Det kan du göra genom att hyra istället för att köpa, välja flergångsprodukter och använda det du har längre. Vad har du i ditt hem som du kan byta ut till ett flergångsalternativ, använda längre eller egentigen skulle klara dig utan? Tänk på att det du bär hem också måste bäras bort.

Tvätt

Hur tvättar du dina kläder? Många använder för mycket tvättmedel. Många vill också ha mjukare kläder genom sköljmedel. Förutom att det är en onödig utgift så påverkas miljön av kemikalierna som släpps ut. Det kan även framkalla allergier och bidrar till ökad konsumtion av produkter.

Var noga med att dosera rätt mängd tvättmedel. Använd ett mått och höfta inte, det blir lätt för mycket och tvätten blir inte renare av mer tvättmedel. Sköljmedel används främst för att göra kläderna mer mjuka och mindre statiska. Det kommunala vattnet i Timrå är mjukt, endast en hårdhetsgrad på 3°dH. Trots att sköljmedel har en tendens att ge dina kläder nytt liv har det också en förmåga att försämra klädernas förmåga att andas. Sköljmedel kan göra mer skada än nytta för många material, som exempelvis kashmir, ull, frotté och träningskläder. Ett skonsammare alternativ till sköljmedel är ättika utbalandat i vatten, tillsätt eterisk olja om doft önskas.

Förläng livet på dina saker

Ett av de bästa sätten att förebygga avfall är att använda det som redan har tillverkats under en längre tid. Men att lägga saker på hyllan eller fylla ett förråd med grejer är inte en lösning. Sakerna kan istället få nytt liv hos en ny ägare. Det finns flera ställen att skänka eller sälja sina saker som inte längre används. Här kommer några tips:

  • Barnklädesmarkander är populära event.
  • Second hand-affärer som både köper eller tar emot skänkta kläder.
  • På återvinningscentralen kan du lämna både textilier och sportutrustning.
  • Digitala marknadsplatser gör det enkelt att både hitta och köpa begagnat i närområdet.

Visste du att begagnade produkter leder till mindre koldioxidutsläpp och minimalt med avfall jämfört med att köpa nytt? Detta beror på produkters dolda avfall som uppstår i framställnings-, produktions- och leverenskedjan.

Rädda maten

Vet du vad skillnaden på märkningarna "bäst före" och "sista förbrukningsdag" är? De betyder inte samma sak och lär du dig skillnaden kan pengar sparas istället för att hamna i sopkorgen.

Bäst före innebär att datumet endast utgör en garanti från tillverkaren att varan har kvar sin förväntade egenskaper som till exempel smak, färg och spänst vid denna tidpunkt. De flesta livsmedel går bra att äta även efter att detta datum passerats, speciellt om varan förvarats enligt rekommendation. En del varor får till och med förhöjd smak efter detta datum. Dessa varor får också säljas i butik efter bäst före-dag.

Sista förbrukningsdag får varor som är av känsligare karaktär och de får inte säljas i butik efter angivet datum. Exempelvis färsk fisk, köttfärs och rå korv är varor som brukar få denna märkning. Vi ska inte äta mat som passerat sista förbrukningsdag.

Sortera mera

Av de 430 kilo avfall som slängs per person och år går ungefär 105 kg till materialåtervinning, medan 240 kg går till förbränning. Genom att sortera bättre kan materialåtervinningen öka och uttaget av jungfruliga råvaror, det vill säga nya resurser, istället minska. Vi sparar energi och naturresurser genom att använda materialen flera gånger. Genom att sortera vårt avfall minskar dessutom det avfall som riskerar att hamna på deponi, soptippen, som vi sedan inte kan göra något av.

Avfallssortering är en del av EU:s plan för hur vi ska hantera vårt avfall så att miljö och människor inte kommer till skada. I svensk lagstiftning står det att alla hushåll och verksamheter ska sortera sitt avfall.

Vill du veta mer om återvinning och varför du ska sortera? Besök sopor.nu » Länk till annan webbplats.

Nedskräpning

Visste du att papper tar ungefär 6 månader att brytas ned i naturen och att glas tar 1 miljon år innan spåren är borta? Skräp som slängs i naturen eller på stadens gator riskerar dessutom att läcka farliga ämnen.

Tiden det tar för naturen att bryta ner olika material:

  • Glas – 1 miljon år
  • Plast – 450 år (då återstår ändå skadliga mikrobitar av plast)
  • Aluminium – 200-500 år
  • Plastbestruket papper – 5 år
  • Fimpar – 1-5 år
  • Papper – 6 månader

Kontakt

Länkar

Sidan uppdaterad