Kommunens krisorganisation

Vårt samhälle blir allt mer komplicerat och den snabba utvecklingen gör samhället mer sårbart. Befarade klimatförändringar kan medföra ökade risker för översvämningar, häftiga snöstormar, ras och skred med åtföljande påverkan på vägar, järnvägar och övriga infrastruktursystem. Infrastruktursystem som IT, telefoni och el är till exempel ömsesidigt beroende av varandra. Om något slås ut påverkar det de andra systemen.

Kommunens krisberedskap

Kommunen är en viktig aktör vid kriser, framförallt genom det så kallade geografiska områdesansvaret. Det geografiska områdesansvaret handlar bland annat om att arbeta för att aktörerna som hanterar en kris ska samverka samt att arbeta för att informationen till medborgarna samordnas. Enlig Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, har kommunerna skyldighet att ha en god beredskap för kriser.

Krishanteringens tre grundprinciper

  • Ansvarsprincipen: Den som har ansvar för en verksamhet i vardagen ska ha det också under en krissituation.
  • Likhetsprincipen: Under en kris ska verksamheten fungera på liknande sätt som den gör i vardagen – så långt det går. Verksamheten ska, om det är möjligt, skötas på samma plats som under normala förhållanden.
  • Närhetsprincipen: Med närhetsprincipen menas att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga.

 Vad är en extraordinär händelse?

  • En händelse som avviker från det normala.
  • En händelse som innebär en allvarlig störning.
  • En händelse som medför överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner.

Krisledningsnämnd

Krisledningsnämnden har befogenheter att, vid extraordinära händelser när det finns behov av att samordna beslutsprocesser, överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i den omfattning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsen.

Vid många händelser inom kommunen träder inte krisledningsnämnden i kraft, utan hanteras istället av den kommunala krisledningen. Det är nämndens ordförande, eller vid dennes förhinder vice ordförande, som bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion.

Kommunfullmäktige får besluta när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra. Krisledningsnämnden utgör tillsammans med en stab kommunens krisledningsgrupp vid en extraordinär händelse i kommunen.

 Krishanteringsråd

Timrå och Sundsvalls kommuner har ett gemensamt krishanteringsråd för att utveckla samverkan och skapa viktiga kontaktvägar. Detta ska underlätta samarbete och kommunikation med aktörer som har eller påverkar samhällsviktig verksamhet. I rådet ingår bland annat kommunerna, försvaret, räddningstjänst, landstinget, statliga myndigheter, polisen, elbolag, försäkringsbolag, Svenska Kyrkan med flera.

Kommentera sidan Dela och tipsa

Sidan uppdaterad den 1 november 2017