Ungdomsboksgenren dystopi belyser maktförhållanden i samhället

Publicerad den 7 april 2016 Anna Jakobsson Lund 001 kopia.jpg

Vecka 14 besökte författaren Anna Jakobsson Lund från Njurunda Timrå gymnasium för att presentera hur man kan arbeta i gymnasieskolan med genren dystopi [i litteraturen en skildring av ett inhumant, oftast totalitärt framtida samhälle].

Samhällskritisk dystopiserie på eget förlag

Anna har haft en alldeles lysande start i genren. Sista delen i hennes uppmärksammade och rosade trilogi utges i höst. Böckerna handlar om rebellen Ava och outsidern Levi i en kamp på liv och död.
- Jag hade en tydlig vision om vad jag ville förmedla med "Tredje principen", säger Jakobsson Lund under sitt besök på Timrå gymnasium.
Hon har plöjt många dystopier. Amerikanska karaktärer är ofta rätt klichéartade. Målet är att störta övermakten och inte sällan är det element av "romance", en kärlekstriangel, för locka läsare som inte redan är så insnöade på genren. Mycket är också ganska överförklarande och tillrättavisande. Ha tilltro till att läsaren är intelligent istället, är hennes inställning.

Jakobsson Lund har låtit skrivprocessen ta tid med många medlektörer på ett tidigt stadium.
- Jag har varit rätt prestigelös och har strukit långa partier efter att ha lyssnat på vad andra har att säga. Om man ligger på ett litet bokförlag utanför de kanaler för marknadsföring som storförlagens författare tillgår, stora montrar på bokmässan och dagstidningars / litteraturtidskrifters recensionsavdelningar, så måste man vara lite vassare och mer uppfinningsrik för att nå fram. Hon är sin egen förläggare på "Annorlunda förlag".

Kvinnligt - manligt och handikapp som styrka 

En viktig grej för Jakobsson Lund är att stärka det kvinnliga perspektivet i en mycket manlig genre. Hur många mentorer och starka, goda kvinnliga karaktärer finns det för den skyddslöse hjälten inom fantasy/SF/dystopi? "Tredje principen" utspelas i Sverige. En annan mission är att återupprätta glesbygdskillen, som i annan ungdomslitteratur framställs som lite korkad, lite vilsen, lite loser. Inte i hennes författarskap.

En inbyggd kritik är av det svenska skolsystemets snäva syn på begåvning, tidig gradering och utsortering av elever. NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är en tillgång för en av Annas karaktärer; starka förnimmelser av vad motståndarna tänker, där förmågan att ta till sig mycket information snabbt är en strategisk tillgång.
- Dock frossar jag inte i teknik, nära tillhands när man beskriver ett framtidslandskap. Det gör andra bättre, sade Anna.

Hon har också fått en mängd biuppslag som inte ryms inom ramen för trilogin, bland annat överskridande könsidentiteter, som blir stoff för planerade verk.

Samarbetar gärna med skolan

Man kan väva in makt och politik, det mest självklara perspektivet i dystopier, men också sociologi och psykologi, kopplingen bok och film. Dystopier har varit och är tacksamma att filmatisera.
Hon tror på genomtänkta, längre samarbeten mellan författare och skola och har själv tagit fram arbetsmaterial för elever i olika åldrar.

- Vi kommer att förlägga ett dystopiprojekt till läsåret 2016/2017, säger Malin Sondell och Sofia Hård på Timrå gymnasiums samhällsvetenskapliga program. Så intressant att se vad det leder till.

Kommentera sidan Dela och tipsa

Sidan uppdaterad den 7 april 2016