Gymnasiearbete och fördjupningar. Sök strukturerat och smart

Biblioteket söka1.jpg

På Timrå gymnasium bygger delar av undervisningen på fördjupningar där eleven är forskaren, därför är det viktigt att lära sig en arbetsmetod för att söka, välja ut och värdera information. Särskilt viktigt att kunna i samband med gymnasiearbetet. Det finns bra hjälp för att genomföra en fördjupning på ett strukturerat sätt, till exempel Luleå universitets sökskola.

Steg 1 - Börja söka

Tänk igenom ditt ämne innan du börjar samla fakta. Formulera en frågeställning. Vad vill du veta och vilken slags information behöver du? I vilken form ska resultatet presenteras?

Avgränsa ämnet. Vilka sökord är gångbara när du söker i uppslagsverk, i databaser och på Internet? En första överblick över ämnet får du i ett allmänt eller ämnesspecifikt uppslagsverk.

Exempel på uppslagsverk i biblioteket är Nationalencyklopedin via skolans webbabonnemang och fria webbencyklopedier, till exempel välkända Wikipedia. Använd Wikipedia med extra källkritisk blick, och använd i första hand NE och Encyclopedia.com!

I många uppslagsverk listas efter varje artikel några av de centrala verken i ämnet. Exempel på ämnesspecifika uppslagsverk är Svenskt biografiskt lexikon, och IMDb filmdatabas.

Steg 2 - Finna/fördjupa

Böcker. Vilka böcker och artiklar finns på det egna biblioteket? Böckerna finns registrerade i Mikromarc, skolans mediakatalog.

Kolla bokens eller artikelns utgivningsår så att du inte arbetar med inaktuellt material i ett aktuellt ämne. Kolla i innehållsförteckning och register. Det existerar inte en bok för varje tänkbar frågeställning, men kanske ett kapitel. Skriv ned dina källor i en litteraturförteckning. 

Sök även bland sju miljoner titlar i Sveriges nationella mediakatalog Libris. Media du hittar där går att fjärrlåna om du arbetar med en fördjupning av det ovanligare slaget. Glöm heller inte elektroniska texter, till exempel vetenskapliga fulltextpublikationer i Google ScholarFör skönlitteratur bl a: Project GutenbergProject Runeberg och Litteraturbanken.

Artiklar. I Artikelsök indexeras tidnings- och tidskriftsartiklar 1979 - 2019 från över 1 300 tidningar & tidskrifter. Fokusera på träffar med fulltextlänkningar i orange. T ex: Updatum eller Läs som PDF / läs webbartikel. Alla träffar du får i Artikelsök går att få tag på. Saknas fulltext-länkning finns de i bibliotekets tidskriftssamlare för kopiering eller via beställning från bibliotekarie.

I Updatum [använd Firefox webbläsare på skolan] finns fulltextartiklar från hundratalet svenska tidningar och tusentals utvalda webbkällor / bloggar / artiklar från internationell press. Artiklar om helt aktuella händelser nås via PressReader, med uppdatering i realtid, eller en söktjänst för nyheter. Vetenskapliga artiklar finns i t ex Ebsco Host MasterFile, Science Reference CenterDOAJ och SwePub.

Webben. Det underlättar om du känner till olika sökstrategier, till exempel hur du kombinerar olika sökord. Vilka regler som gäller ser du om du använder hjälpfunktionen i respektive sökverktyg. Tips: lär dig reglerna för en sökmotor.

Vet du vad du är ute efter, vilka sökord som funkar, använd en sökmotor med fritextsökning. Vill du snarare få en överblick över bästa tillgängliga resurser, använd en kvalitetssäkrad länkkatalog. Utöver de generella söktjänsterna finns ämnesspecifika databaser och portaler. Metasöktjänsterna är den typ av söktjänst som täcker in flest webbresurser. TÄNK PÅ: det är ofta bättre att söka i våra databaser (kvalitet på texten! tillförlitlighet!) än fria webbsökningar.

Steg 3 - Externa bibliotek och externa informanter

Om du inte hittar den bok du söker kan du kolla hos andra bibliotek i området eller fjärrlåna via skolbiblioteket. Bibliotekarien hjälper dig att se vilka bibliotek som har vad. Eller: sök själv böcker som du är intresserad av i Timrås, Mittuniversitetets eller universitetens gemensamma katalog. Kan det vara så att någon myndighet, intresseorganisation, universitet vet mer om ditt ämne? Bibblan svarar är en hjälp när det är svårt att hitta information.

Steg 4 - Granska och redovisa

Var kritisk! Att sålla i informationsmängden, bedöma kvaliteten är superviktigt. Vem står bakom sidan? Är författaren välkänd och kunnig? Går det att kontakta honom/henne? Är sidan privat eller inom ett universitet/myndighet/organisation? Domännamnet ger vägledning för att bestämma typen av webbsida. Är den kommersiell? Åsikter eller fakta? Övervägande debatt, information eller underhållning? När uppdaterades den senast? Ger layout och språk ett seriöst intryck? Finns källreferenser om det är en vetenskaplig sida? Tryckta källor kan bedömas källkritiskt på ett liknande sätt.

Wikipedia, det fria uppslagsverket, är ofta uppdaterad och bra, men vem som helst kan bidra med artiklar. Faktafel förekommer. Kontrollera information du hämtar därifrån. Använd aldrig Wikipedia som enda källa. Råd om själva skrivprocessen finns också på webben. En basmall för uppsatsdisposition från SA-programmet, Timrå gymnasium. Kolla i NE:s ordbok eller Svenska Akademiens ordlista för stavning och ordval. 

Att referera och redovisa dina källor på ett korrekt sätt är klurigt, men viktigt för att arbeta enligt vetenskapliga regler. Gratisprogram som EasyBib och Son of a Citation Machine för att redovisa källor kan hjälpa dig. Universitetsbiblioteken, till exempel Umeås, har guider i hur du skriver en käll- och litteraturförteckning. NE, Britannica, Libris, EBSCO Host Master File: på Timrå gymnasium finns ett antal resurser där du får färdiga referenser.

Det finns olika sätt att citera källor och skriva en käll- och litteraturförteckning. Harvard och Oxford är de vanligaste. Din lärare berättar vad som gäller för din aktuella fördjupning. 

Kommentera sidan Dela och tipsa

Sidan uppdaterad den 27 mars 2019