Fågelsången

Storspov.jpg

Länk till karta för utskrift

Fågelsångens naturreservat är beläget vid Klingerfjärden strax utanför Söråker. Området lämpar sig för promenader även andra tider på året. Stigar, spänger och stängselövergångar finns i området enligt kartan som är ovan.

Naturreservatet är finast att besöka på våren och försommaren då den högvuxna gråalskogen påminner om en sydsvensk bokskog och storspoven drillar i de öppna hagmarkerna. Vid Tynderövägen finns en parkeringsplats i anslutning till växthuset i Gasabäck. Reservatet är 1 000 x 500 meter (50 ha) stort och ligger i en sydvästsluttning ner mot havet. Området har ett gynnsamt lokalklimat och det finns dessutom kalkpåverkan i marken från den så kallade Alnöintrusionens kalkrika bergarter. Området omfattar lövskog, havsstrand, små åkrar och partier med naturbetesmark samt igenväxande halvöppna buskmarker.

Skogen

Lövskogen domineras av gråal men även glasbjörk, hägg, sälg, svartvide och asp är vanliga. Mer sparsamt förekommer också klibbal, jolster, lönn, vårtbjörk samt rönn. Gran dominerar fläckvis men huggs bort kontinuerligt enligt skötselplanen för att vidmakthålla området som lövskog. Ett rikt buskskikt består av flera arter av mindre viden (Salix sp.), måbär, skogsvinbär, kanelros, hallon, skogstry och brakved.

Blommor

På våren är området lätt att gå i och då blommar flera örter innan lövsprickningen. Blåsippa, vitsippa, gullpudra och smånunneört är vanliga i lövskogen. Mera sparsamt hittas även vårblommor som desmeknopp, skuggviol och vårlök. Längre fram på sommaren är nordlundarv en karaktärsart och på högsommaren tar högörter som hallon, brännässla, nordisk stormhatt, ullig kardborre och stinksyska över. Med stormhatten följer också stormhattshumlan med sina långa snabel som är starkt specialiserad på stormhattens blommor. Hässlebrodd är ett vanligt gräs på högsommaren i den frodiga lövskogen och mera sparsamt finns även det sällsynta storgröe.

Svamparter

Ungefär ett femtiotal svamparter är funna i området, främst vedsvampar är representerade här. Kragjordstjärna, tulpanskål, vårnagelskivling och scharlakansvårskål utgör ett mer exklusivt inslag. Scharlakansvårskålen som visar sina röda fruktkroppar tidigt på våren växer på nedfallna algrenar på marken. Lavfloran har sällsynta inslag som grynig älglav, brun kantlav och guldkantad dagglav.

Fåglar

Bland fåglarna i lövskogen märks vanliga arter som svarthätta, lövsångare, rosenfink och nötväcka men ibland kan man också ha tur att få se eller höra stenknäck, gräshoppssångare och näktergal. Flera arter av trast häckar i området däribland rödvingetrast, koltrast och taltrast.

Havsstranden är lövbevuxen och stenig och har på de flesta ställen en för Bottenviken typisk bård av gråal. Vanliga strandväxter är flädervänderot, gåsört, strandråg och slåtterblomma. På grund av betesdriften på stranden finns öppna gläntor och även här en hävdgynnad flora.

Betesmarken består dels av gamla åkermarker, dels av icke uppodlade parter av naturbetesmark. Större delen av lövskogen betas och i gläntor och vid stranden är betespåverkan påtaglig. På våren och försommaren häckar typiska ängsmarksfåglar som storspov, gulärla och sånglärka. Intressanta florainslag finns dels i de partier med naturbetesmark är kalkpåverkan syns i form av krävande arter som darrgräs, rosettjungfrulin och smalfräken. På små kullar och stenrösen i beteslandskapet finns en hävdberoende vårflora med arter som sanddraba, vårförgätmigej, grustrav, backtrav, vår- och fältveronika, grusviva och nagelört.

Skötsel

Skötseln består av betesdrift och röjning av stigar. Vissa år görs större uttag av gran för att vidmakthålla området som lövskog.

Länk till kommunens kommunala föreskrifter.

Kommentera sidan Dela och tipsa

Sidan uppdaterad den 23 oktober 2018